maj 16, 2007

Middagsutflykt

Posted in allt om inget den 12:49 e m av millansblogg

Igår skulle vi ändå äta sallad till middag, så vi packade ihop maten och gick upp på åsen och åt den där istället. Det blåste en del, men i en avstängd vattendamm fann vi lä. Jättemysigt var det! Både jag och Emil var överens om att vi måste gör det här oftare, vi bor ju så himla lyxigt till med åsen och naturområderna runt hörnet. Man glömmer så lätt bort sina närområden.

Liam och Måns uppe på en sandhögLiam mumsar pastasallad
Måns i kvällsolen och den långsträckta dammen i bakgrunden.
Middag i pappertallrik – gott!
Å jag vet att alla föräldrar tycker att just deras bebisar är de sötaste i världen, men alltså Nora, hon ÄR verkligen världens sötaste bebis! 😀
Männen i mitt liv! *älskar*

maj 15, 2007

Brödbak

Posted in allt om inget den 5:12 e m av millansblogg

Det är faktiskt en alldeles speciell känsla att baka eget bröd. Sätta en bröddeg, knåda en stor varm vetedeg och att känna hur huset fylls med nybakt-bröd-doften. Jag gillar det. Ännu roligare är det sedan jag fick den jättebraiga assistenten från jättebraiga svärmor, hur enkelt som helst att sätta deg ju. Och såklart den härliga femåringen som lyckligt suckar att ”det luktar u n d e r b a r t mamma!” när bröden står i ugnen. 🙂


Bröd på jäsning

Två färdiga formfranskor att skiva och frysa in.

Intet nytt..

Posted in allt om inget den 7:30 f m av millansblogg

Jag vet, jag är en dålig bloggare just nu. Men livet i Fredriksdal är rätt stillsamt för tillfället. Körsbärsträdet har snart blommat över och plommonsnåren har redan släppt alla sina vita små blomblad som singlande snöflingor över hela gräsmattan. Äppelträdens blomknoppar spricker som jag skriver och kirskålen sprider sig ohämmat vid förrådets faluröda, solvarma väggar.

Inne i huset händer det grejer också. Fem femveckorsgamla kattungar som är överallt hela tiden och en tiomånaders tummeliten som lärt sig hasa fram på rumpan med en skrämmande fart. Tur att kattungarna kan springa fortare än hon hasar, men kattlådan och kattmaten står där den står – ständigt i lillfrökens intresse.

Mamman laddar för fullt för slutspurten på kemikursen. Månaden maj ut, och sedan är terminen över. Jag pluggar citronsyracykelns alla reaktionssteg och andningskedjans oklara förlopp under tiden som jag lirkar torrfoder ur bebisens grabbnävar.

Kattunge i riskzonen.
Som små skumrasktroll

Liam i sin nya häftiga frilla.
Måns ville också ha.
Visst är han lik moster Madde här!

maj 8, 2007

Städdag!

Posted in allt om inget den 6:07 e m av millansblogg

Ah, nu är heeela huset städat. Vi har våttorkat alla ytor, städat undan det som blivit liggande och dammsugit och moppat alla golvet. Så skönt att få det gjort, nu duger det med dammsugning och nån enstaka golvtorkning innan nästa städdag. *mycket nöjd*
Det enda som nu återstår av städdagen är fikat… kokosboll och te vankas snart. 🙂

Valborg har jag inte nämt ju – det vart jättelyckat! Supergod mat och en överlag väldigt trevlig kväll. TP och drinkar in på sena natten. Tja drinkfritt för mig då, den ammande chauffören. 😉

Nej nu var det ju te och kokosboll som gällde. Sedan blir det nog en powerwalk eller nåt, är så trött i benen att jag inte orkar med någon joggingtur ikväll tror jag. Men gå kan man ju alltid.

Nora har världens roligaste storebror. 🙂

Filosoferande bröder.

maj 4, 2007

Ensam hemma

Posted in textande den 8:52 f m av millansblogg

Ni finns överallt. Mina barn. Synliga även utan er fysiska närvaro. Som om varje kubik luft i detta hus fortfarande andas era andetag.

En stillsam gunga i morgonsolen. Fortfarande i ett långsamt svingande, som om han precis klev av den och sprang över gräsmattan med lätta steg och ett bubblande skratt i strupen.

I kylskåpet syns det malplacerade; ett halvätet kex och två öppna småförpackningar med russin. På nedersta hyllan. Att sparas till senare.

Små påminnelser och minnen. En leksak här, en bortglömd stövel där. Kittlar mitt inre och får mig att le i min ensamhet. Och lyssnar jag riktigt noga så kan jag nog höra er dunsa ned för trappan. Skrattande. Bråttom. Uppslutna i leken.

Tänk att inte ens när jag är ensam hemma lämnar ni mig ifred.
Mina ständiga följeslagare. Jag bär er, med mig. Alltid.