december 20, 2006

God-jul-inlägget

Posted in allt om inget den 6:24 e m av millansblogg

Okej, jag erkänner… det hände i år igen. Jag blev julstressad.

Igårkväll började tankarna snurra. Hur många dagar är det egentligen kvar till julafton och hur mycket är det kvar att göra? Ekvationen, som för några dagar sedan kändes fullständigt rimlig, förvandlades till något ogenomförbart på bara några timmar. Och som vilken annan sund människa som helst så löste jag det hela genom att stressa upp mig, inte få något vettigt gjort och somna alldeles för sent efter en utförligt nedprintad lista. Men nu känns det bättre. Listor är bra. Ekvationen är rimlig igen. Det var inte så farligt mycket att göra, bara jag gör några saker varje dag… enligt listan. 😉
Imorgon Ikea och en snabbis ned på stan med barnen tre och sedan banken utan barn. Fredag slå in paket och leverera några, sedan handla lite smått för mellandagarna. Lördag baka saffranspannkaka och rulla några chokladpraliner, bjuda fadern och småttingar på fika och såklart klä julgranen när alla barnen har knoppat. Rätt lugnt faktiskt, vårt bidrag till årets knytis-julbord är ju ganska blygsamt med pannkakan med tillbehör(vispgrädde och hallonsylt av bra kvalite) och så en cheddarost. Och just det… några chokladpraliner har jag ju lovat Madde också (om det blir några över dvs ;)).

Jaja, imorse var jag visst lite mer avslappnad hursomhelst. Jag och Nora låg och snusade hur gott som helst när jag väcktes av två försiktigt tassande pojkar som viskade ”mamma, vi har en överraskning till dig”. Till de orden vill man inte vakna när man har en 4åring och en 2åring i huset, som varit själva på nedervåningen medan mamman försovit sig med en timma. Bara att hålla andan, trappa ned efter de överlyckliga gossarna och hoppas på det bästa. Och tydligen fanns det någon däruppe som hörde mina tysta böner, för sönerna hoppade in i vardagsrummet med utsträckta armar och ett ”tada!!” och där såg jag…. ingenting ovanligt. Teven stod på och och två flaskor med urdrucken välling låg på golvet. I övrigt var det orört. Pustade ut och bestämde mig för att inte nysta mer i den mysteriska ”överrasknings-historian” utan skyndade på med kläder på alla barn (eller ja, Nora väcktes och kastades i bara pyjamasen direkt i overallen) och hann till dagis tio minuter innan samlingen.

Övriga dagen gick i flitighetens tecken, och när pappan kom hem från jobbet på eftermiddagen så var mamman trött på att vara flitig. Istället lämnade jag tre barn och middagslagning till den omtänksamme maken och smet upp i sovrummet med ett nytt nummer av Mama, kanske skulle det ge lite mer glamour i vardagen? Tyvärr vart inte mitt liv glammigare än att jag somnade mitt i Filippa Reinfeldts stressiga liv och vaknade två timmar senare av att jag fick en hungrig dotter serverad bredvid mig i sängen. En bajsblöja och en pyjamas senare (på Nora alltså ;)) så sitter jag här och undrar om en påse micropopcorn ska få bli min middag.
Inte så glamoröst nej, men lyxigt avslappnat ändå. 😀

Så vill jag bara avsluta genom att säga:

Från oss alla, till er alla…
en riktigt GOD JUL!

december 17, 2006

Viktigheter

Posted in allt om inget den 9:14 e m av millansblogg

Tycker era barn också om att låna kameran och fota?
Just nu har vi två begåvade fotografer här hemma som har lärt sig hur kameran fungerar. Nästan varje gång man laddar in bilderna i datorn så får man en trevlig överraskning med en massa oväntade bilder. Oftast är det bilder på någons fötter, en vägg, Noras babygym eller andra viktiga saker att föreviga. Och som nu, senaste inladdningen, så fick jag den här bilden på köpet: Jag misstänker skarpt att en liten Måns har varit i farten. Jag vet att jag inte har fotat den i a f, och även om Emil är väl bekant med bestickskorgen till diskmaskinen så tror jag inte att förhållandet är så kärleksfullt så att han vill fota den. Men det är klart, säkert vet jag ju inte… 😉

Ny vecka=ny veckomatsedel

Posted in veckomatsedel den 8:05 e m av millansblogg

Måndag:
Bulgur kokt med svamp, morötter och lök i buljong med ugnstekt lax, yoghurtsås med majonäs och dill och spenat till.

Tisdag:
Kycklinggryta med viltsmak och kokt potatis. Kokta morötter, tomater och smörgåsgurka.

Onsdag:
Lins- och tomatsås med pasta och stekt broccoli, blomkål och majs.

Torsdag:
Rissallad med tonfisk i pitabröd

Fredag:
Fullkornsspaghetti med pesto och knaperstekt bacon. Vitkålssallad till.

Lördag:
Borta på kalas (fick smörgåstårta alt. kokt korv med bröd)

Söndag:
Ugnsstekt potatis, köttfärsbiffar fyllda med fetaost och vitlöksyoghurt. Sallad och gurka till.

december 15, 2006

Besviken

Posted in allt om inget den 7:56 e m av millansblogg

Vårt landstingsfullmäktige har fattat ett nytt beslut. Jag kan ju inte säga att jag är förvånad, men trots det känner jag mig något besviken.

Det är klart att det går ändå, det har ju gått förrut. Min mamma har berättat hur det var när vi (jag och mina två syskon) var små. T.ex. när nån i familjen insjuknade i streptokocker och fick halsfluss och det behövdes göras halsprov och ev. skrivas ut recept. Först betalade man för barn nummer ett, sedan betalade man för barn nummer två, fortsatte med barn nummer tre och så vidare med mamman och slutligen betalade man för pappan. En dyr historia med andra ord.

Man kanske ska se det som något positivt att växeln hos vår husläkare varit nere i typ veckor, och att när vi slutligen kom fram så var de inte så sugna på att ta emot oss, utan tyckte att vi kunde hålla ut några veckor till och sedan återkomma. Så spelar det liksom ingen roll att det numer kommer att kosta 70kronor för att ta med ett av barnen till läkaren, man får ju ändå inte komma dit.
Fast det är klart, håller man ut tills ärendet blir akut och besöker barnakuten istället så kostar ju det 150kronor och det blir ju dyrare i slutändan.
Jaja, nu kommer ju i alla fall inte vi besöka barnakuten i onödan när man får betala för sig! Tidigare var det ju en favoritsyssla att sitta där en halv natt med natt med t.ex. spädis med RS och andnöd… sånt gör man ju för skojs skull. *ironi*

december 14, 2006

Julklappstips

Posted in allt om inget den 9:48 e m av millansblogg

Som tusentals andra bloggare ska även jag bidraga med några julklappstips.

Själv ska jag i dagarna ned till Globalen och inhandla några klappar. Ett hett tips för er som delar stad med mig, nämligen Uppsala. En underbar liten butik fylld av inspirantionsgivande mat, leksaker och prylar. Är du bosatt i någon annan del av landet så kanske det finns en Världsbutik i närheten av dig?

En gåva med eftertanke är rättvisemärkt.

Lucia

Posted in allt om inget den 1:09 e m av millansblogg

Så var luciafirandet över! Barnens första någonsin. Måns var, precis som jag misstänkt, väldigt tveksam och ville inte vara med. Han hängde på pappas arm större delen av morgonen. Men vi fick på honom tomtedräkten i a f. Liam hade ju varit mer förväntasfull och skulle ju gå med i tåget. Men när vi kom fram till dagiset så var det fullt med folk… så mycket folk att vi knappt kom in i hallen. Liam visste att jag och Emil skulle stanna och titta, men han hade nog inte riktigt räknat med att alla de andra barnens föräldrar också skulle vara där. 😉 Så det var en ganska blyg kille som kom intågande sist i tåget. Å sjöng gjorde han inte heller, utan han stod där och tittade blygt omkring sig med fingrarna i mun. Så de fina bilderna från barnens första luciatåg uteblev. 😉 Istället blev det nån bild på Måns där han gömde sig bakom pappans ben och ytterligare några bilder på Liam där han stod och skelade med munnen full av fingrar. Charmigt värre.. 😉
Nästa år kanske…. ;D

Efter tågandet och lite fika begav sig jag och barnen hem (Emil smet lite tidigare iväg till sin kurs). En snabb sväng in på affären och sedan hem med de trötta barnen. Passade på att fota barnen när de hade på sig sina tomtekläder alla tre. Sedan bakade vi pepparkakor. Hade ju inte blivit av ännu pga av alla förkylningar, så då tyckte jag att det kunde passa till Lucia. Pepparkaksdeg från Ica och förkläden på ungarna. En hel del deg gick direkt i magarna.. men några kakor fick vi ihop. 🙂

Svårt att vänta ända till julafton.. Måns hade tagit en liten, liten, tugga på sitt redan imorse. 😉

Att ha på kristyren var roligast. Våra pepparkaksgrisar har huggtänder.. sådeså!


Det räckte så att Sivan(katten) fick ett hjärta hon med.


Pepparkakstomten Måns i full färd


Liam i luciatåget med munnen full.. 😉

Minsta tomten på luciafirandet var Nora

Tre söta tomtar

december 12, 2006

Ajaj

Posted in allt om inget den 9:27 f m av millansblogg

Att saker ska in i munnen på små bebisar är ju inget konstigt. Så är det ju under människans första levnadsår (och även ett bra tag efter det ;)). Allt ska det sugas, smackas, kännas och smakas på. Så och med Nora. Men de sista dagarna har vi märkt något av en förändring i hennes beteende. Hon är om möjligt ännu mer benägen att få in saker i munnen och har nu dessutom börjat tugga på allt.

Tänder på gång kanske? Ja, det vet vi inte… säkert dröjer det någon månad till. Hon dreglar inte och ingen liten sylvass kant eller minsta lilla risgryn har visats sig ännu. Men jag vågar nog påstå att det kliar lite, i tandköttet på lilla fröken.

Häromkvällen upptäckte hon en ny sak. Jag ammade henne i sängen i vanlig ordning. Nora snuttade på i lugn och ro med ena handen fast placerad på bröstet i någon slags revirmarkerande handling. Antaligen blev hon väl mätt… och lite uttråkad, för plötsligt hugger hon tag i bröstvårtan i full kraft. Nej inga tänder ännu, men jag kan lov att den där tandköttranden är ganska hård i a f, helt klart tillräckligt hård. Och sen vrider hon huvudet så långt hon kan, i ett försök att förlänga min bröstvårta med en decimeter? Resultatet blir ju givetvis att jag skriker rakt ut i smärta. Då släpper hon förvånat bröstet, tittar upp på mig med sina stora blå och… skrattar!
Lilla, lilla trollunge! ;D

Å gissa vad skoj hon ska få när tänderna faktiskt dyker upp och hon kan få mamman att skrika ännu högre. Snart så… på självaste Lucia blir ju Nora 5 månader och då är vi nog nära tandsprickning.

december 11, 2006

Veckomatsedel a la sjuklingvecka

Posted in veckomatsedel den 6:42 e m av millansblogg

Veckan började bra, men mot slutet var jag så igensnorad att lusten till at både laga mat och att äta den försvann. Så Emil stod för hans och barnens mat de sista dagarna. Därför blir denna veckomatsedel lite kortare än vanligt.
Men några dagar hann jag med:

Marinerade kycklinglår med en naturell risotto

Chiliköttgryta (och lite kidneybönor i) med råris.

Grönsakssoppa med ost- och kalkonsmörgås

Nu är jag i stort sett frisk (lite snorigt fortfarande, men jag orkar inte vara sjuk längre!) Och pojkarna var tillbaka på dagis idag igen efter 1½ veckas uppehåll. Blandade känslor imorse, men till eftermiddagen när jag hämtade de var de så glada och hade haft det så roligt! Tränar luciasånger gör de för fullt… bara två dagar kvar till Lucia ju! (Hjälp, det är ju fortfarande höst ute, och ändå mindre än två veckor kvar till JUL!) Ska bli spännande med luciatåg. Måns kommer väl säkert backa ur i sista stund och hamna i mitt eller E’s knä, men Liam verkar taggad. Han är helt med på att han ska vara tomte (först ville båda två vara spöken i luciatåget, och det krävdes en omfattande övertalningsoperation för att de skulle släppa den idén).
I luciatåget ska jag vara tomte, säger Liam. Och när jag blir stor ska jag vara rörmokare.
Gissa om pappa är idolen!! Liam vill ha hår på bröstet och armarna i julklapp, som pappa har. Vaddå, går det inte att köpa allt, undrar vår lilla materialist. 😉

Nu ska jag mumsa i mig en sån här:

En nötkarlsbader… de är heeelt fantastiskt goooda!! Ser inte mycket ut för världen, men jisses vilken gobit! 🙂

december 9, 2006

Min blivande frisör?

Posted in allt om inget den 9:51 e m av millansblogg

I flera dagar har jag liksom gått och konstaterat för Liam och Måns att de msåte klippas snart. De börjar båda bli väldigt långhårigaoch om inget annat så vill man ju ha de nyfriserade till jul iaf. Men jag har inte kommit till skott ännu. Det krävs ett visst mått energi för att ta sig igenom två gossars kalufser ackompanjerat av ”mamma, klipp mig inte i örat”, ”mamma, det kliar”, ”mamma, det killar”, ”mamma, jag är bara lite rädd för saxen/trimern”, ”ajajaj” och ”mamma, det gööör faktiskt ont när du klipper mitt hår”. Helt klart behöver humöret vara det rätta för att med korrekt ton kunna besvara detta med ”sitt still så klipper jag dig inte i örat”, ”sitt still så går det fortare så kan vi ta bort det kli’iga”, ”sitt still så killar det inte”, ”du behöööver inte vara rädd för saxen/trimern” och ”nej, det gör INTE ont att klippa håret!”.
Och nej, jag har inte haft den energin på sistone och därför är de fortfarande ofriserade, sönerna.

Men jag har visst nämt det både två och tre gånger att de borde klippas, att de är långhåriga.
Ikväll när jag böjde mig ned över Liam i sängen och pussade honom godnatt så trillade mina långa hårtestar ned i ögonen på honom.
– Mamma, du är långhårig! konstaterade han kvickt. Imorgon tycker jag att vi ska klippa dig!

Nehejdu gosse – det blir inget vi eller klippa eller imorgon… 😉

Snorigt som attans!

Posted in allt om inget den 8:39 e m av millansblogg

Så vet ni varför jag har varit ”försvunnen”.. men jag återkommer. Snart! =)

Nästa sida