september 29, 2006

Tjat

Posted in allt om inget den 11:26 f m av millansblogg

Det finns tjat som jag kan förstå – ”jag vill ha glass”, ”jag vill ha en sååån”, ”får jag ta en till kaka, snäääälla” osv. Visst kan det vara jobbigt, men fullt förståligt. Sedan finns det tjat som… tja… ja vad säger ni själva?

Liam – Mamma!
Mamman – Ja älskling?
L – Mamma!
M – Jaaa?
L – Mamma!
M – JA Liam!
L – Mamma!
M – JAA Liam, v a d ä r d e t??
L – Mamma!
Tystnad
L – Mamma!!
Fortsatt tystnad
L – Mamma, mamma, MAMMAAAA!
M – JAA Liam, vad vill du?
L – Åååh mamma, varför svarar du inte? Jag har ropat på dig hela dan!

Gaaah! *sliter mitt hår*

september 27, 2006

Höstfunderingar

Posted in de ljuvliga tre, textande den 1:23 e m av millansblogg

Vi går på promenad, jag och mina små. I vår egna lilla värld, långsamt fram längst grusvägen, och jag känner hur ofantligt rik jag är. En liten gosse i varsin hand och systern på magen, närmast mitt hjärta. Jag är fullastad med barn, det är mäktigt.

En platt groda ligger där i hjulspåren på vägen. Ni konstaterar, såsom barn gör. Platt och död. Överkörd. Fortsätter stilla framåt i höstsolen. Den värmer ordentligt än, trots att löven faller. Ni längtar efter snön, för den kommer ju snart – nu när löven börjat falla. Och julen! Då får man äta tomtemat. Det vet Liam, för han är 4år och stor. Men mamma är större, och störst det är pappa. För han har stora tår på sina fötter.

Nästan hemma, vi ser alla huset. Det är tur det, för benen är trötta nu. Måns tur att stänga grinden idag. Fika i trädgården? Ja tack gärna. Mamma får brygga kaffe så bjuder bröderna på trolldegskakor.

september 23, 2006

Lugn och ro

Posted in allt om inget den 1:59 e m av millansblogg

*Suckar ljuvt* ååhh vad det är skönt med helg! Är ju van att jobba varannan helg, så det känns så lyxigt nu när jag är mammaledig och vi har _varje_ helg lediga tillsammans hela familjen. Då kan man liksom unna sig en hel helg utan något särskilt inplanerat. När jag jobbar känns det som att det blir så mycket som måste göras när vi båda är lediga – saker ska handlas och fixas, snickras och trixas. Och så ska man hinna städa och umgås med både familj och vänner. Komma ifatt med tvätten, vaxa bilen, laga goda middagar och ha kvalitetstid med både barn och make/maka.

Så idag har vi tagit det lugnt. Myste här hemma hela morgonen och sen åkte vi ned på stan, tog några svängar genom Vaksala torg och dess stånd, fyndade valnötter, bulgur och annat på orientbutiken och avslutade med fika i lekparken. Nu är vi hemma och ska snart baka pizza till middag (enligt Liams önskemål). Trevligt, trevligt!

Men först ska jag bara mysa klart med mitt kaffe och lite glass här vid datorn, Emil busar med barnen. Det är inte helt dumt det heller. 🙂

september 21, 2006

Lycka

Posted in allt om inget den 7:54 e m av millansblogg

Lycka är att ha en bror.
En bror att brottas med
en bror att bygga tågbana med
att kramas med
och bråka.
En bror att se sig själv i
en bror att hitta på bus med
och att gömma sig med
när mamma leker monster.
En bror som förstår en
trots att uttalet haltar
en bror att leka ambulans och polisbil med
så högljutt man bara kan.
En bror
liten som stor
det är lycka!

Rubrik

Posted in allt om inget den 6:58 e m av millansblogg

Gooosiga kinder
En sån karl jag har! =)
Killarna hjälper mamman med brödbaket
Lucky me! 😉
Ringsjalen är en riktig favorit!

Galen

Posted in allt om inget den 4:34 e m av millansblogg

Man skulle kunna påstå att jag inte är riktigt klok.. lite galen sådär. Inte alla hästar i stallet, en skruv lös, inte alla tallrikar i skåpet. Eller så kallar man mig modig. =)

Morgonen började i vanlig ordning med en snuttande Nora i sängen hos mig och sedan en Måns med allsköns olika bilar och traktorer i släptåg. Efter frukost och påklädning så begav vi oss ned på stan på jakt efter en parkering. Sedan gick vi till öppna förskolan och skrämde slag på alla förstagångs-föräldrar. 😉 Där åt vi medhavd lunch och killarna fick busa av sig lite.

Efter det så gick vi ned på stan och shoppade lite. Ny vinterjacka till Liam, några tröjor, en klänning till Nora, bytte Liams overall (jag ångrade mig angående färgen) och lite till. Sen fick vi rusa tillbaka till bilen innan parkeringen gick ut. Åh varmt och svettigt efter en tur på stan med alla barnen… tack och lov att vi har AC i bilen.

Vad gjorde vi sen då? Åkte hem, trötta och färdiga? Nepp, jag tog min stora barnaskara och fortsatte till IKEA. Det är sant. Köpte lite småplock – brödformar, ny slickepott (barnen har nästan tuggat sönder den gamla ;)), några ramar, osv. Sen festade vi på varsin liten mjukglass vid utgången.

Men nu åkte vi väl ändå hem… öppna förskolan, stan och IKEA på en och samma dag, själv med tre små barn är väl tillräckligt? Jo visserligen, men den här mamman är ju som sagt inte riktigt klok så vi fortsatte till Gränby centrum istället. In på Hm med hela skaran och fick dessutom ett gäng mössor, vantar och strumpor inhandlade.

Sen åkte vi faktiskt hem… rusningstrafiken. De bygger ju om e4:an och det är .. hm … ganska rörigt kring halvfem-tiden på eftermiddagen.

Väl hemma blev det matlagning (och kaffe). Och nu, nu ska jag dessutom natta alla barnen själv eftersom pappan kommer hem sent ikväll.
Så vad tycker ni – galen eller modig? 😉

september 20, 2006

En berättelse..

Posted in allt om inget den 8:21 f m av millansblogg

Nu ska jag skriva ned en sån där liten minnesberättelse som vi med all sannolikhet kommer att terra Liam med i framtiden. En sån gullig historia som måste berättas på alla sammankomster så att alla vuxna kan säga ”naaaaaaw – vad gullig!” och skratta lite medan snart tonåriga Liam står och skäms ögonen ur sig i ett hörn.
*gnuggar händerna* Jag är en elak mamma! 😉

Detta hände när Liam var 4,5 och Nora var alltså en liten bebis på bara 2 månader. En kväll när Nora satt och sov i babyskyddet (efter en snabb biltur med mamman till affären) så frågade Liam om han fick bära med sig Nora. Liam var alltid så duktig och förståndig och visste ju att han inte fick bära på Nora så därför frågade han, kanske fick han bära henne när hon satt fastspänd i babyskyddet. ”Får jag bära henne i den här?”.
– Näe, svarar mamman. Men vart ska du bära henne då?
– In dit, säger Liam och pekar in mot badrummet.
– Vill du ha in henne på toaletten? undrar mamman.
– Ja, så hon kan sitta där med mig när jag bajsar! svarar Liam helt självklart.
Å det är väl ändå kärlek ut i fingertopparna.. han vill så gärna ha sällskap utav lillasyster när han ska på toaletten. Gulleplutt!

Ni kan tro att han aldrig kommer att få glömma detta!! =)

september 19, 2006

Mera mat!

Posted in allt om inget den 5:44 e m av millansblogg

Vad blir det för middagar gjorda då utav det som inhandlats? Jo iförrgår blev allt detta (plus lite varmrökt makrill) :
en rotfruktspanna med rökt fisk.

Och igår åkte sejen in i ugnen tillsammans med rökt skinka. Över detta matgrädden, senap, lite gräslök, s&p och slutligen lite riven ost. Åt med pressad potatis och grönsaker.
Ikväll blir det soppa… full med rotfrukter och lite bacon. Och så vitlöksbröd, det hör ju till. Hösten är härlig!!

Söndagen..

Posted in allt om inget den 12:52 e m av millansblogg

var vi och röstade(såklart!) och sedan blev det fika och lek i lekparken. Mysig söndag. 🙂

Smörgåsoch kakasnurra var kulVisst är de väl ganska lika?
Nora sov gott i sjalenMysigt!

september 16, 2006

Apropå veckohandling…

Posted in allt om inget den 8:39 e m av millansblogg

Tänkte på det nu ikväll när jag var och handlade.

En gång i tiden för inte såå många år sedan så gjorde jag och Emil våra storhandlingar 1 gång i veckan. Helst fick inte veckoinköpet överstiga 800kr , för det klarade liksom inte ekonomin. Och sedan kunde vi inte handla för tungt eller för mycket heller för vi transporterade hem maten på våra cyklar. Emil hade stooora ryggsäcken på ryggen där vi packade de tyngsta sakerna, kassarna hängde på styret och kattsanden gick att spänna fast på min pakethållare. Så cyklade vi. Hem. Året runt.
Minns just en snöstormsaktig kväll väldigt tydligt. Det blåste och ven så mycket att det inte gick att cykla med våra tunglastade fordon, utan vi fick leda cyklarna hela vägen hem.

Att man stod ut!? Fast man hade ju inget val. Jag var väl runt 17 och Emil 20. Jag gick i gymnasiet och jobbade extra och Emil hade ett lågavlönat jobb på en saneringsfirma. Men det gick ju… vi var lyckliga.

Det är enklare att storhandla idag helt klart.

Nästa sida